Idag satt jag, mamma och mormor och drack kaffe. Mamma berättade att en kvinna på hennes jobb hade en patient som skulle åka till Afrika med läkare utan gränser och vara borta i något år. Läkare utan gränser kvinnan hade då erbjudit kvinnan på mammas jobb att åka med eftersom det behövs tandläkare också. Ja, det kunde hon ju tänka sig. Mamma hejade på. Men kvinnan valde att inte åka för det är för närvarande översvämning i hennes källare. Kvinnan föreslog dock att mamma kunde åka och det nappade mamma på. Hon tänkte att hon kunde vara borta ett halvår. Hon berättade det för pappa som hejade på och sa att han hade tyckt det var trevligt att hälsa på.
Tidigare ikväll frågade jag mamma om hon tänkte åka. Hon skrattade och sa nej. Pappa skulle nog svälta ihjäl.
Om mamma skulle åka behöver jag dessutom inte skänka pengar till läkare utan gränser. Jag bidrar istället med en mamma.
(Från dessa vackra människor har jag fått min humoristiska men dock jordnära ådra.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar