Just nu i Kristianstad

Nu sitter jag i Kristianstad och väntar på Hasse Andersson (bland annat) som jag ska sitta i rimstuga med för P4 Kristianstads räkning. Jag värmde upp med detta:

Nu när det är snö och kaos
och snön lyser vit
ta en trafikpaus
och håll i din läckerbit

Det är inte lönt att gnälla på bussar som inte kommer
visste du inte att det var storm?
stanna inne så du vädret undkommer
och hitta på en ny konstform.

ang. mitt brev

Artikeln i Amelia handlar om att 70-talist kvinnorna är sura för att 80-talist kvinnor tycker om att laga mat och baka. Man kan ju tycka att det är en värdslig sak. Deras syn på det hela är att vi har en gång befriats från dessa sysslor, vi är inte längre kedjade vid spisen. Men all media trycker ju på att vi ska laga mer mat och inte köpa färdig, för hälsans skull, krävs det då inte att man står vid spisen? Det dom missar är väl också att många 80-tals MÄN tycker om att baka och laga mat och dom har aldrig frigjorts från denna syssla. Påståendet att det skulle vara ett förtryck att laga mat är ju bara trams, ett jävla utspel för att få mer mediatid. Vi vet hur kvinnor frigjort sig och vi är glada för det idag, men det handlar inte om att dyrka och vara tacksamma.

Vad hände med tradition? Jag vet inte vad dessa 70-tals, storstads donnor har för tradition med sig hemifrån men i min familj har vi alltid lagat mycket mat tillsammans. Jag har stoppat korv med mormor, lagt in sill (ingen jäkla snabbsill) och bakat bröd. Ja, även plockat höns. Makabert kan en del tycka, men min mormor kommer från en fattig familj i en fiskeby på landet med en massa syskon och ingen far (han dog ung). Mormors mamma var en stark kvinna som arbetade hela dagarna och lagade mat till sina barn. Inte mycket mat men det gjorde också att alla barnen lärde sig värdet på mat och tid tillsammans, något som gick i arv. Att hjälpas åt. Är det fel? Tydligen. Nu ska det va en latte on the go och skryt med hur mycket man INTE hinner med för man är så jävla upptagen hela tiden. Det är väl inget värdigt liv?

Låt dom som vill baka, baka och dom som inte vill slipper. Jag säger inte till Ann Söderlund att göra muffins, då behöver hon väl inte heller säga till mig att INTE göra muffins.

Titta

Nu i min mörka stund av arbetslöshet (egentligen är jag inte det för jag har inte sagt något till arbetsförmedlingen för jag jobbar lite ibland på ett företag i Trelleborg, men det är inget jag skulle vilja kalla jobb...) så funderar jag på allt jag håller på med utan att få ut några större summor pengar.

Jag stand uppar, började som en hobby där jag visste att jag inte drog in pengar, men som har varit min största sysselsättning under 2010.

Jag medverkade på P4 Malmöhus morgonpanel i våras.

Jag ska medverka i P4 Kristianstads rimstuga imorgon.

Jag deltog med stand up i en kulturshow för Lunds Universitet.

Jag var med i P3s Humor Himlen med Falangen.

Jag ska förhoppningsvis höras lite i P3 i vår med Falangen.

Det senaste är att jag skrev ett arg mail till amelia då en artikel ännu en gång gnällde på 80-talisterna (väldigt unikt...) och kom med på ett hörn. Jag är den upprörde läsaren: http://amelia.se/artiklar/2010/80-talister-vax-upp/index.xml

Hela brevet gick såhär (ja jag är stolt):

Hej Amelia.

Jag är 80-talist. Ofta stöter jag på arga påhopp i diverse tidningar och böcker om min generation. Nu även i Amelia vilket har fått mig att fundera på om jag vill betala för en tidning som hänger ut mig som dum och lat.

Det gör mig förbannad att hela tiden klankas ner på som 80-talist. Varför inte skriva om saker som är viktigare än ”vi är si och ni är så”? Det ökar bara klyftor. Det hade lika gärna kunnat vara en text om religiösa synpunkter, rasism.

Ren ignorans.

OFTA i Amelia står det om stress, hur vi ska nå våra mål, skaffa barn (gärna i en ålder där vi inte kommer att kunna få se våra barnbarn födas) stil, diet och blabla. Konstigt att 70-talister är stressade.

Som det stod i artikeln om 80-talisterna så vill vi tydligen bara vara hemma, baka, skaffa barn tidigt och så hemskt, så tror vi dessutom på livslång kärlek. USCH! Jag skulle aldrig vilja bli som 70-talisterna om deras liv bara består av stress.

Vilka är dessa 80-talister ni pratar om? Varken mina 70-talist vänner eller mina 80-talist vänner är som ni framställer dem.

Jag är inte lat. Jag har utbildat mig i 6 år för att bli journalist. Jag har jobbat med allt man kan tänka sig för att jag ska kunna betala mina räkningar och aldrig räknat med att mina föräldrar skulle betala.

Många av de kvinnor som jag har stött på i min bransch har varit runt 30-40 år, har småbarn och ledande positioner. DOCK har de suttit likt deras äldre manliga kollegor och krampaktigt hållit sig fast vid sina skrivbord, livrädda för att någon yngre ska komma och ta deras plats.

Jag är också stressad. Jag får inget jobb för jag får ständigt höra efter jobbintervjuer att jag har för lite erfarenhet. Men hur lätt är det att få erfarenhet utan att få en chans? Det gör inte saken lättare när 70-talister sprider rykten om att vi 80-talister är lata och bortskämda.

Om vi nu ändå ska sitta och bråka om generationer så skyll på de som vägrar gå i pension. Hur ska vi få chansen att spara till pensionen när ”köttberget” bara sitter och smörjer sitt krås?

Nu ska jag sätta in bullarna i ungen.

Carolina Svensson, beteendevetare, journalist och komiker.

Nu funderar jag på om det jag gör, alltså sår frön här och där är 00-talets svar på 80-talets utvikningar förutom att jag tjänar inga pengar, behåller kläderna på och jobbar lite mer. Ja ni fattar...

Carolina sökte en gång en bonde

När dom presenterade årets bönder på 4:an i våran skrev jag ett brev till en av dom. Idag, efter att ha sett säsongen är jag tacksam för att mitt förnuft höll mig tillbaka. Inget fel på bonden i sig, men jag vet nu att det var ingenting för mig.

Jag frankerade brevet men efter att ha sett att det var samma produktionsbolag som gjorde Talang så ångrade jag mig.

Här är iallafall brevet jag skrev:

Till sommaren ska jag jobba på Radio Malmöhus,


där gör jag nyheter om allt från grisar till blåljus.


På min fritid är jag komiker och drar skämt på scen.


En dag skulle jag vilja åka till Aten.



Jag är uppvuxen i en fiskeby bredvid Smygehuk,


har ingen erfarenhet av lantbruk,


men på landet tycker jag bäst om att vara.


Det hade varit trevligt om du detta brev ville svara

Jag är även scout och älskar att hajka,


skulle även vilja åka till Jamaica.


Gillar du en redig tjej
, borde du skriva till mej.